Nya Kungsberget

Två fina oaser har sparats i mitten av de nya nedfarterna på sydostsidan. Elsas Källa uppe i backen och i nedre delen Lassas Kolkoja. De anställda vid anläggningen är värda ett helhjärtat beröm. Visserligen är det svåra körskador vid Elsas Källa, men det kan säkert åtgärdas och återställas. Och Lassas Koja är  delvis raserad av en tidigare maskinförare, men med lite god vilja kan den byggas upp igen. Själv klarar jag det dock inte, är inte så stark numera.
De gamla kostigarna vill jag gärna hålla öppna, men det är inte så lätt att hitta på kalhygget. Skulle behöva lite hjälp av en ko, t.ex. ”Stjärna”, som rymde tillbaka över berget till sin komamma i Kungsberg. ”Gräset var grönare på den andra sidan”, tyckte hon.

Lassas-koja

Nya Gruvberget

nya gruvberget
Nya Gruvberget? Bergmassor fraktas ner från toppen. Tänk om dom kunde köras upp och höja hela Kungsberget så vi kunde tävla med Huddinge om OS 2022 i de alpina grenarna? Annars händer det väldigt mycket i området, vi har till och med fått lite snö. Och körvägen över Lillån till Kungsfors naturreservat är reparerad. Snyggt jobbat, får se hur länge den håller.

Sandvikens Kommun skickar nu ut brev till alla gårdsägare från Kungsberget ända ner till Norrbro. Konsulter kommer att röra sig i området och planera för vatten och avlopp till och från skidanläggningen.

Vad kommer att hända med lokalbefolkningen?

Kungens kurva

Olle Ljungbeck skriver att vi är grundlurade ifråga om vindkraften.
Ja, lite lurad är jag nog, inte trodde jag väl, att snurrorna skulle dominera hela horisonten och att vägarna skulle spärras för lokalbefolkningen.
På fotot borras det för att spränga bort 100-tals kubikmeter berg för en ny nedfart i Kungsberget. Och backen ska sedan fyllas med konstsnö och då går det åt mycket el som inte kan produceras i vindkraftsparken eftersom det är lite vind vid högtryck. El som vi kanske måste köpa från Schwartze Pumpe nere i Tyskland.

Dendroanalys

Med hjälp av Kjell från Kungsberg och Jan-Olov från Jäderfors gjordes en riktig undersökning av 2 timmerstockar från
stugan i Norrby. Analysen visar på 1884/85 som fällår . Jan-Olov har säkert rätt när han tror att timret fälldes i trakten av Vretbyn, stugan flyttades nämligen därifrån 1894.
Jan-Olov skriver bl.a.:

Korrelationer (medelvärde för elis med 123 värden)

Referenser K-värde T-värde Slutår

samtliga 0,45 5,4 1884
BjorboPISY 0,38 4,5 1884
Dalarna SE007_1_A 0,38 4,5 1884
Kungsberg PISY 0,43 5,2 1884

Referenserna är från som namnen antyder från Björbo i Dalarna, från Dalarna (med tyngdpunkt i Siljanstrakten tror jag) och min egen från Kungsberg. I den senare finns serierna från KEHansson och JanOls.

Helst vill man ha K-värden större än 0.5 och T-värden större än 5.0. Men här är ändå likheten med referenserna övertygande för slutåret 1884. Eventuellt kan man ana vårved 1885 i det ena provet, så det är säkrast att sätta fällningsåret till 1885. Jag hoppas att det är den oanfrätta vankanten man ser på proverna.

Fundering 2012-01-30

Kan ”Gästgivars i Vreten” hänsyfta till det Vreten jag känner till vid Hundkapp? Då är man ju närmare Jäderfors än Kungsberg.

Jag testade på ett par enstaka prover som jag hittat vid Hamsas här i Forsbodarna/Jäderfors. Det ena provet är en ”kvarglömd” stockstump efter en sen c:a 10 år riven lada norr om Järbovägen. Det andra från en nu sammanfallande lada ner mot Jädraån. Dom två gav en serie som dateras till 1767-1890. Mot den serien ger Elis slutåret 1884 med K=0.47 och T=5.7, alltså lite bättre än Kungsberg PISY (men sämre än likheten med KEH lada 0.54 och 6.8).

Man försöker ju bedöma var träden har växt genom att titta på likheten mellan de olika proverna. En del säger sig ju kunna se var i skogen och var i beståndet träden stått…. Jag kan inte inse att det går med någon större övertygelse. Allra helst som man vid jämförelse mellan två radier i ett och samma snitt ur en stock kan få så helt olika utseende. Jag avstår från att bedöma växtplatsen…… Och provmaterialet är alldeles för litet för en djupare analys.