Skotten i Kungsberget

Det är söndagmorron den 18 November, kaffe på säng, läsning av Arbetarbladet, fönstret på glänt, det är ju så rogivande att höra de porlande bäckarna från Berget. Plötsligt hörs tre hemska skott. Så nära. Hunden gömmer sig darrande under sängen. Anna öppnar fönstret och skriker, hon vet alltför väl, att en gevärskula lätt går igenom en trävägg och kan skada en tonåring för livet. Det är väl en jägare som försöker skjuta ihjäl en älgkalv kan man tänka. Måste vi stå ut med detta skjutande i tid och otid?
Många minns skriket från Kungsberget (se hemsidan
www bergetskusiner.weebly.com ) när en jägare våda- sköt en yngling, eller när Elis mördades . Måste det vara lika farligt att vistas en Weekend kring Kungsberget som det är kring Stureplan i Stockholm? Många reklammakare vill ju göra Kungsberget till ett eldorado för friluftsliv, men då kan vi väl inte ha blodtörstiga jägare springande här mellan Oktober och Februari. Det måste räcka med 4 dagars jakt per år, då kan vi tolerera husarrest för människor och husdjur. Landshövding Barbro Holmberg kan komma hit och förklara Berget för vapenfri zon.
Jägarna tar bara det bästa köttet med sig hem och lämnar den äckliga våmen kvar i skogen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *